Hejdå bloggen!

Hej alla ni fina läsare som följt min resa på KTH (2011-2012), först via Womengineer och sedan här på min egen blogg. Nu är det såhär att jag faktiskt tagit examen och numera (sedan) augusti jobbar heltid varför jag nu permanent säger hejdå till den här bloggen (även om den i all ärlighet inte uppdaterats särskilt flitigt på ett tag, haha). Kanske blir det vid tillfälle en ny blogg på temat kvinna i ingenjörskarriären. Det får framtiden utvisa.

Tills dess, ta hand om er! Och undrar ni något är det bara att kommentera, jag kommer fortsätta svara på kommentarer.

Höst-SM

Just nu sitter 133 av Maskinsektionens medlemmar i hörsalen M1 på Maskins del av campus och tar beslut i stort och smått. Det är nämligen sektionsmötes-dags (höst varianten, vi har ett på våren oxå). Detta för att på bästa sätt främja utvecklingen av vår kära sektion. Bland annat har vi redan valt 2 nya ledamöter till styrelsen och är just nu på väg i full fart mot det hajpade ÖPH-valet (vilka som skall leda Maskinsektionens mottagning nästa år). 3 par kandiderar och det är olidligt spännande!

3 Gb extra utrymme i din dropbox

Får du om du klickar in dig här och deltar i vad Dropbox kallar The Great Space Race. Det är en tävling designad för högskolestudenter där alla som deltar får 3 Gb extra och respektive skola sedan tävlar om ytterligare 8 Gb per elev på skolan. Toppen tycker jag!

Ps. Har du inte Dropbox än är detta ett gyllene tillfälle att bli medlem, det är en genialisk cloud-tjänst som låter dig lagra delar av din hårddisk online så att du kommer åt filerna över allt (t.ex. på skolans datorer).

Konsten att försova sig

Vilken jäkla morgon. Jag trodde jag ställt alarmet på 06.00 för att vara i skolan runt 08.00 och sista-dagen-inför-tentan-plugga med Micke. Men när jag vaknar till och tittar på klockan på microvågsugnen står det 11.55.

Huh?!

Alarmet har alltså inte gått igång och följdaktligen har jag sovit 13 timmar i sträck. Man kan nog alltså med ett visst mått av säkerhet påstå att jag inte är riktigt frisk än. Mamma mia.

Dessutom har jag x antal missade samtal från Micke. Panik. Så jag slänger iväg ett mess, stiger upp och tar ett djupt andetag. Ingen idé att stressa nu, skadan är ju redan gjord. Det är faktiskt något jag blivit bättre på, att inte stressa i onödan.

Hursom, nu är jag äntligen på plats i skolan så nu blir’e plugg plugg plugg. Håll en tumme!