Tänkte ge ytterligare ett roligt exempel på digitalteknik och enklare programmering. Ta kaffemaskinen på jobbet. Du lägger i ett mynt, den släpper ned en kopp, börjar hälla upp kaffet och ber dig sedan genom ett pip eller liknande att ta koppen. Har du någon gång tänkt på allt som måste hända inuti kaffemaskinen för att det ska fungera? Maskinen måste känna av myntet, förstå att den skall släppa ned koppen innan den börjar hälla upp kaffet och sedan inte råka släppa ned en ny kopp om den gamla inte tagits bort. Idag kräver allt fler vardagliga maskiner den här typen av programmering, allt från brödrostar och kaffemaskiner till avancerade styrsystem i bilmotorer. Och detta är precis vad vi pysslar med just nu i Elektrotekniken!
I ettan på mitt program Maskinteknik (och de flesta andra civilingenjörsprogram på KTH) läser vi lättare programmering i programmet MATLAB. Den typen av programmering som krävs till Elektrotekniken, som görs i programmeringsspråket C, påminner mycket denna och det är skönt att känna igen sig lite. Ovan ser ni ett exempel på hur sådan kod kan se ut, mest för skojs skull, men ni som läst lite MATLAB känner säkert igen er!
Aj, mina ögon, jag blev blind. Skämt åsido, indentera ALDRIG, verkligen aldrig, C-kod sådär. Och inte enbart pga. de olika formateringsstilarna för måsvingar, K & R eller Allman, utan för att allt innanför ett par “{“/”}” som standard brukar indenteras med 1 tabbning, för att göra den visuella identifieringen av “scope”:s lättare. Kod under fall (case x : … ) brukar normalt även den indenteras med + 1 tabbning gentemot switch-satsen.
@print: För att undvika framtida fall av plötslig synförlust här på bloggen har jag nu, efter noggranna efterforskningar, bestämt mig för att köra Kernighan & Ritchie-standarden och vara mer konsekvent när jag intenderar, deal? 🙂