.rapporter från en blivande civilingenjör
Apropå en students redan pressade ekonomi så tackar vi Torbjörn Rosdahl (M) för det briljanta citatet ovan (håll tummarna för att han lämnar Studentkorten ifred!). Maken till drygare attityd gentemot vanligt folks privatekonomier får man leta efter! Hela artikeln angående höjningen av månadskorten hittar ni här.
Ps. Hur dyra chips köper han egentligen?!
Läste följande artikel i DN idag om hur en students budget ser ut. Jag diggar spalten Den superekonomiske som satan (Vem lever så?! Finns dessa människor på riktigt?).
Lunch = Matrester 0 kr.
Hur får de ihop detta undrar jag? Har alla en familj som gladeligen lagar alldeles för mycket mat hemma varje kväll så att mamma, pappa och barn kan få matlåda? Och sedan när är den där extramaten gratis?
Jag finner det även intressant att Nordea tycker att det är så relevant med alternativet att bo hemma när väldigt många studenter inte har den möjligheten då de flyttar till annan ort för att studera. Dessutom, apropå boende, bor endast 1 av 5 Stockholm-studenter i studentbostad (källa: SSCO) vilket gör kostnadsförslaget 3500 för boende aningen skrattretande.
Och hur fungerar fritid för 300? Skämtar de eller? Förstår de ens hur lite pengar det är?! Nog för att ölen är billig på KTH men jäyzuz! Sist jag kollade gick en bio på 100-lappen och en snittfika i innerstan minst 50kr. Det blir inte mycket sånt för 300, sanna mina ord.
Eller träningskort? Vad hände med det? Det är jätteviktigt att träna när man pluggar (och resten av livet!). Få saker är så avslappnande och ger så mycket energi tillbaka!
Varenda gång någon bank/tidning/förstå-sig-påare ger sig på att redogöra för hur en students ekonomi ser ut blir jag lika irriterad. Vi lever sannerligen inte på mycket pengar varje månad och deras eviga exempel med dessa überekonomiska människor som inte har ett liv står mig upp i halsen. Jag är oxå människa och även jag vill ha råd att klippa mig, gå till tandläkaren, köpa födelsedagspresenter, flyga med Ryanair eller bjuda kompisarna på middag hemma.
Men faktum är att det mesta av ovanstående är omöjligt utan ett extrajobb, något som många gånger tyvärr kan inverka negativt på studieprestationen. Om politiker vill att vi ska “gå ut i tid” så är mitt heta (och ack så uppenbara!) tips att ge oss tillräckligt mycket pengar för att slippa jobba extra om vi inte vill samt att vikta om fördelningen så att bidragsdelen blir större.
Men det har jag tyvärr lite eller inget hopp om att se hända.
