Tänkte att vi skulle reda ut skillnaden mellan en civilingenjör och en högskoleingenjör en gång för alla. Vi tar det i punktform.
1. Hur länge studerar du?
En civilingenjörsutbildning är idag, sedan Bolognaprocessen, 5 år lång, motsvarar 300 högskolepoäng och heter på engelska Master of Science in Engineering. OBS! Civil Engineering är en felaktig engelsk översättning och syftar snarare på civlingenjörer inom Väg och Vatten, motsvarande Samhällsbyggnad på KTH.
Som högskoleingenjör studerar du i 3 år, motsvarande 180 högskolepoäng. Av dessa 180 hp utgörs 90 hp av ett tekniskt huvudämne, 15 hp utgör ditt examensarbete och 15-30 hp är ren matematik. Den engelska termen är Bachelor of Science in “valt tekniskt huvudämne”, t.ex. Bachelor of Science in Civil Engineering (Högskoleingenjör inom Byggnadsteknik).
2. Hur skiljer sig utbildningarna åt?
Till att börja med är, som redan nämnt, civilingenjörsutbildningen 2 år längre men vad motsvarar det i praktiken? Enkelt brukar det sägas att högskoleingenjörsutbildningen fortfarande idag är mer av en yrkesutbildning och därmed mycket mer praktiskt inriktad än sin storasyster (den är inte lika forskningsförberedande).
Notera dock att även civilingenjörsutbildningen fortfarande idag klassas som en yrkesutbildning trots att den är mycket teoretiskt utformad. Du läser mycket matematik på en relativt hög teoretisk nivå (alltså inte direkt tillämpad) och är generellt väl förberedd för forskning efter examen.
Vad det gäller campus så sker utbildningen till civilingenjör på Campus Valhallavägen medan högskoleingenjörerna håller till på andra campus runt om stan, nämligen i Flemingsberg, Haninge, Kista och Södertälje. Skillnaderna campusen emellan är svår att redogöra för då jag själv bara gått Tekniskt basår i Kista och inte ens besökt de andra. Men generellt kan sägas att de centrala aspekterna av KTH-livet (Kårspexet, Tentapubarna i Nymble, Kårfullmäktige, Kårstyrelsen etc) sker på Campus Valhallavägen. Så går du på ett annat campus kan du ibland behöva ta dig in till Valhallavägen men krångligare än så är det inte. Varje KTH Campus har sin egen sektion, phösning (inskolning i ettan), gasquer, gemenskap, nämnder, sällskap och spex!
3. Hur ser respektive yrkesroll ut?
Nu blir det knepigare. Men om vi tar och generaliserar så utför högskoleingenjörer ofta redan förekommande arbetsuppgifter (de utbildas ju, så att säga, till ett redan existerande yrke) medan civilingenjörer ofta jobbar som så kallade problemlösare eller utvecklare av nya arbetsrutiner, material, tekniker och företag. Därav skillnaden i teoretisk och praktisk nivå på utbildningarna.
Men som många ingenjörer idag aktiva i arbetslivet rapporter minskar skillnaderna yrkesrollerna emellan ju mer tid som går efter examen. Föregående uppdelningar i praktisk och utvecklande yrkesroll kan sägas passa bäst då du söker dina första jobb.
4. Vad är skillnaden på teknologie kandiat och högskoleingenjör?
En teknologie kandidat är inte en yrkesutbilding och skiljer sig därför lite i upplägg gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Du läser lite mer matematik och saknar ofta kurser inom så kallade ingenjörsstödjande ämnen (muntlig och skriftlig kommunikation, arbetsmiljö, hållbar utveckling, ekonomi samt etiska, sociala och samhälleliga aspekter av tekniken). I övrigt liknar utbildningarna varandra och avslutas med en specialisering inom något område, och med ett examensarbete. Vad det gäller behörighet kräver högskoleingenjörsutbildningar Matematik D från gymnasiet, medan det vanligen räcker med Matematik C för behörighet till teknologie kandidatutbildningar.
5. Går det att gå vidare och bli civilingenjör efter avslutad examen som högskoleingenjör?
Oftast men det krävs lite skarvande (du saknar kanske lite matematik eller andra kurser). Praktiskt nog erbjuder dock en del universitet så kallade påbyggnadsår för högskoleingenjörer inom vissa dicipliner (maskinteknik, el, data, kemi etc). Men idag kan du oftast lika gärna läsa en Master på 2 år vid samma universitet som du tagit din högskoleexamen vid. Bara ibland krånglas det med ytterligare komplettering (Lund kräver vad jag vet att du även läser upp kurser inom ingenjörsstödjande ämnen).
6. Skiljer sig ingångslönerna åt?
Ja, det gör de. Då civilingenjörsutbildningen är längre än högskoleingenjörsutbildningen och förväntas utbilda dig till en annan yrkesroll genererar den även en bättre ingångslön. Sveriges Ingenjörer rapporterar regelbundet om löneläget för ingenjörer och för 2011 är de rekommenderade ingångslönerna för respektive examen 28 900 kronor/månaden och 26 600 kronor/månaden.
7. Hur ser framtiden ut?
DN gjorde nyligen en artikel på temat framtidsjobb och som vanligt listas civilingenjörer högt på arbetsgivarnas önskelistor men även högskoleingenjörer är mycket eftertraktade, framför allt de inom byggteknik och VVS. Kort sagt säger de flesta arbetsmarknadsrapporter, Arbetsförmedlingsprognoser och undersökningar (läs Saco:s sammanställning här) att ingenjörsyrket är ett framtidsyrke! Och detta bekräftas även av siffrorna på hur många procent av utexaminerade ingenjörer som fått jobb, läs mer här.
Hoppas det besvarar era frågor!
