Hej då Stockholm, Bonjour Bruxelles!

Nu sitter jag glad och förväntansfull på Arlanda Express med siktet inställt på Bryssel och min kära vän Stephanie. Känns underbart med stundande påsklov och att få inleda så storstilat! Rapport följer när jag landar i Stockholm igen på måndag kväll.

Jo, glöm nu inte att idag är sista dagen att ansöka till högskolan och alltså KTH. In och sök med er! Och undrar ni fortfarande något över Maskinteknik kan jag varmt rekommendera intervjun nedan med Martin Öun, student på just Maskin eller mitt Maskinteknik i ett nötskal-inlägg. Mycket nöje!

Nu brinner det i knutarna!

Sitter på Mastermässa och proppas full med information om vilka Masterprogram och teknikspår jag kan välja till 4an och 5an. Vi väljer nämligen behörighetsgivande kurser redan nu inför hösten i 3an. Olidligt spännande och skräckblandad förtjusning. Vad ska jag välja?!

Studentens guide till utlandsstudier

Tänkte att det var dags att vi gjorde en djupdykning i allt vad utlandsstudier på KTH kan innebära. Vi börjar med den första och mest självklara frågan…

När får du åka?
Du får åka redan i 3:an men det är viktigt att vara medveten om att 3:an fortfarande innehåller många obligatoriska kurser och att det därför är extra viktigt att se till att du verkligen läser rätt kurser utomlands och även att universitetet du valt erbjuder de kurserna. Just den här biten är respektive programs studievägledare suverän på att hjälpa till med, så ett tips är att kolla upp alla de här sakerna innan du söker så slipper du obehagliga överraskningar senare.

Massachusetts Institute of Technology

Vart kan du åka?
Fördelen med att plugga på ett så stort och väletablerat universitet som KTH är att det redan finns utbyteskontrakt med flertalet europeiska och utomeuropeiska partneruniversitet, du behöver alltså inte göra jobbet själv. Idén är ju att du flyger dit och en av deras elever kommer hit, således slipper du betala så kallade tuition fees (i Australien uppgår de till ca 90 000kr för ett år – galet!). För tillfället har KTH avtal med 270 olika universitet belägna i bl.a. Tyskland, Spanien, Australien, USA, Indien och Sydafrika (hela listan hittar du här).

Vilka är kraven för att få åka?
Riktlinjerna för detta är lite suddiga för tillfället och kan diffa från sektion till sektion men generellt gäller minst 3,5 i snittbetyg, alltså D, och att du ligger i fas med dina studier (du bör inte släpa mer än någon enstaka kurs från 1:an och 2:an).

Hur länge kan du vara borta?
Det varierar. Vissa skolor erbjuder bara utbytesterminer, t.ex. University of Sydney och University of Singapore medan många europeiska universitet erbjuder hela läsår. Kolla med din studievägledare och koordinator för utlandsstudier på din sektion!

Technische Universität München

Hur svårt är det att få en plats?
Du har säkert redan gissat dig till att konkurrensen om vissa platser är stenhård och jag måste tyvärr bekräfta det påståendet. Även på ett så stort universitet som KTH är platserna begränsade och konkurrensen om plats på vissa universitet trissas upp. Tyvärr är KTH riktigt dåliga på att vara raka med detta på sin hemsida och ingenstans går det att hitta snittbetyg för olika universitet, något jag flertalet gånger påpekat för ansvariga! Så vad ni får av mig nu är lite gränser mellan tummen och pekfingret.

De populäraste platserna är, som du säkert redan gissat, på de engelskspråkiga universiteten i Australien, USA, Sydafrika och Singapore (platser i Storbritannien erbjuds bara vissa sektioner enligt information på senaste utlandsstudiesträffen). För att ha en sportslig chans att knipa en plats på dessa heta universitet är det en god idé att satsa på ett snittbetyg över 4 gärna närmre 4,5. Du bör alltså snitta på C och krydda med lite A och B. Notera alltså att det inte bara är A-barn som kommer iväg till sol, surfing och bad – good news!

De europeiska universiteten är lite lättare att komma in på men även där kan vissa platser skjuta i höjden popularitetsmässigt. Här är Frankrike och Spanien är ofta poppis eftersom många läst franska och spanska tidigare. Viktigt att komma ihåg dock med de europeiska universiteten är att de inte alltid erbjuder alla Masterkurser på engelska, något jag tycker är super för då blir du verkligen trespråkig, men det är ju självklart en extra utmaning och återigen något du bör prata igenom ordentligt med din studievägledare. Bonus är dock att KTH erbjuder förberedande språkkurser för utlandsstudier både under terminerna och sommaren – sjukt bra tips! Snittbetyg ligger mellan 3,5 och 4, har inga specifika exempel tyvärr.

Hur räknar du ut ditt snittbetyg?
Med följande formel:

Har du alltså failat en kurs måste du ändå räkna med poängen i nämnaren men eftersom du har F i kursen får du inga poäng i täljaren då F=0. Nedan återfinns hur bokstavsbetygen översätts till siffror:
A=5
B=4,5
C=4
D=3,5
E=3

Tsinghua University, China

När söker du?
Ansökan öppnar i december varje år och stänger i januari. Oavsett om du söker en hösttermin, vårtermin eller ett helt läsår utomlands söker alla samma period. Värt att notera är att vårantagningen generellt har lite lägre antagningsgränser än hösten.

Vad ska stå med i ansökan?

1. Ett motivationsbrev på engelska riktat till universitetet som du prioriterar i första hand
2. Ett CV på engelska
3. Ett foto i passtorlek (ca 3,5×4,5 centimeter) (ej inskannat!)

Vilka stipendier kan du söka?
Fördelen med att go european är Erasmus som erbjuder fenomenala stipendier (200-500 euro/månad under hela studietiden beroende på antalet sökande) men även ni med siktet inställt på utomeuropeiska mål kan söka ett gäng stipendier, hela listan hittar ni här. Hur lätt det är att få ett stipendium vet jag faktiskt inte men jag vet flera som sökt och fått, så mitt råd är att sök sök sök!

Jo förresten, gå med i Sveriges Ingenjörer tidigt, för alla som varit medlemmar minst 1 år när de åker utomlands har rätt att söka stipendium hos dem oxå!

Sådär ja, nu har ni förhoppningsvis en schyst idé om vad utlandsstudier på KTH kan innebära. Saknas något? Lämna en kommentar så kompletterar jag inlägget!

Maskinteknik i ett nötskal

Tänkte att jag i väntan på första Maskinprofilen (spänningen är olidlig för att citera Peter Harrysson) skulle dra igenom lite övergripande information om mitt program.

Det heter alltså Maskinteknik och nej du blir varken lastbilschaffis eller långtradarmekaniker även om det nu kan låta så (eller långtradarmekaniker kan man faktiskt bli). Programmet har hur som 4 huvudområden:

• Konstruktion
• Produktion
• Energi och miljö
• Management

Det fina med Maskinteknik är nämligen bredden. Vare sig du är en Byggare Bob-typ eller en projektledarbegåvning finns det något att hämta hos oss. Dessutom erbjuder vi hela 12 Masterprogram (flest på KTH!).

Ska vi snacka intagning så ligger Maskin relativt högt men inte astronomiskt högt. Hösten 2010 låg vi på 19,0/22,5 efter andra antagningen och vi erbjuder då 120 platser (se inforuta till höger). Behörigheten är, precis som på alla andra program, precis ändrad och innefattar nu även Matematik E förutom Fysik B och Kemi A. Personligen kan jag dock inte påstå att Matematik E gör någon enorm skillnad då jag själv klarat mig bra hittills utan den, men men.

Läser man på KTHs sida om arbetsmarknaden för Maskiningenjörer framgår det att den är otypisk, d.v.s. vi kan jobba med allt. Spexigt huh? Men eftersom det på denna punkt krävs att KTH skärper sig och specificerar lite så hittar vi i alla fall ämnesområden som konstruktion, produktion, energi och miljö, samt management. Vidare får vi veta att Maskiningenjörer kan arbeta i både små och stora företag och att vanliga karriärvägar är teknisk expert, produktutvecklare, konstruktör, projektledare, marknadsförare, utbildare, forskare och teknisk konsult. Allt det där låter riktigt spännande om du frågar mig!

När det kommer till upplägget är det ganska likt övriga program på KTH med några undantag. Första året går i matematikens tecken (hela kursupplägget hittar du här). Ett år på KTH består av 60 högskolepoäng varav 22,5 första året utgörs av just matematik. Du läser Linjär Algebra, Analys i en variabel och Analys i flera variabler (på KTH-tugg: Linj.alg, Envarre och Flervarre). Detta kompletteras sedan med Numeriska metoder (lättare programmering), Fysik, Mekanik I samt den programspecifika kursen Maskinteknik.

Det brukar sägas att tar du dig igenom första året blir du kvar och jag är benägen att hålla med. Tempot är bland det högsta du kommer att utsättas för (vad jag kan avgöra hittills iaf) och problemet ligger mer i din ovana att plugga KTH-stajl än i att kurserna är onödigt svåra.

År två börjar det roliga, som jag nu har nöjet att befinna mig mitt uppe i (kursupplägg och beskrivningar här). Det är nu du får användning för all den sablans matten du tuggade i dig år ett. Helt plötsligt har dubbelintegraler ett användningsområde och att kunna integrera blir livsviktigt. Vad jag tyvärr kunde sakna ibland var en konstant påminnelse om just detta i ettan, att allt vi lärde oss tjänade ett högre syfte. Att vi i tvåan skulle förstå vad vi skulle ha allt till. Hur som, nu säger i alla fall jag det till er. Ge inte upp i ettan och se till att ni lär er matten ordentligt för då blir tvåan både enklare och roligare! Vidare heter kurserna i tvåan saker som Mekanik II, Termodynamik, Elektroteknik, Maskinkomponenter, Differentialekvationer (roligaste mattekursen om du frågar mig!), Hållfasthetslära (coolaste och mest användbara kursen hittills!) och Produktion.

År tre har vi kommit in på Master-förberedande kurser och det är därför svårare att sammanfatta men gemensamma kurser är i alla fall Industriell Ekonomi, Konstruktion och Tillverkning. En personlig recension får ni i höst när jag hunnit prova det hela. Resten av poängen år tre är valfria och avgör vilken Master du sedan kommer att läsa år fyra och fem (för full lista av de olika Masterprogrammen klicka här). Just nu funderar jag på Hållbar energiteknik eller Fordonsteknik (läs mer här och här). Som tur är har vi mässdagar i vår när vi får tillfälle att besöka respektive institution och prata med teknologer och föreläsare, ska bli spännande!

Sådär ja, nu har ni förhoppningsvis fått en schyst övergripande idé om vad Maskinteknik är i väntan på mer personliga porträtt i kategorin Maskinprofiler. Håll till godo!