THS vs. nya läsårsindelningen, 1 – 0

Igår blev det väldigt tydligt för mig och resten av KTHs teknologer vad vi kan åstadkomma om vi bara jobbar tillsammans. De senaste dagarna har nämligen, med utgångspunkt i ett Kårfullmäktigeinitiativ, ~2700 teknologer skrivit på en elektronisk protestlista mot KTHs liggande förslag om ny läsårsindelning. Och sent igår kom belöningen: KTH klubbar inte liggande förslag idag, som tänkt, utan tillsätter istället en ordentlig utredning om framtida läsårsindelningar samt återgår (så länge) till lösningen för 2010/2011.

Seger!

Visste du inte innan varför du bör vara med i Kåren så torde detta göra saken glasklar. Utan Kåren och den styrka vi besitter på grund av vårt antal hade KTH aldrig lyssnat och vi hade blivit påtvingade en läsårsindelning ingen av oss ville ha. Något att tänka på nästa gång du betalar din kåravgift!

Sen vill jag också passa på att rikta ett stort tack till alla våra förtroendevalda på Kåren, men framför allt till cheferna för utbildningsinflytande Johan Alvfors och Johan Kvastad. Tack killar, ni har gjort ett strålande jobb!

Mer info om det nedröstade förslaget och problematiken i helhet hittar ni här:
Originalproblematiken och KTH-förslaget i sin helhet
THS reserverar sig
THS protesterar mot liggande förslag
Seger!

CSN, fribelopp och skattejämkning

Jag inser också att det här med fribelopp, extrajobb och skattejämkning kanske inte är det första ni tänker på som nyblivna studenter men faktum är att det är riktigt riktigt viktigt. Så nu drar vi igenom detta ordentligt en gång för alla så att ni slipper få de där horribla CSN-breven med återbetalningskraven hemskickade.

Alltså: fribelopp eller  inkomstgränser som det också kallas. Som några av er säkert redan vet har gränserna nyligen höjts och för en heltidsstuderande med fullt studielån + studiebidrag är beloppet under 2011 68 480 kr per kalenderhalvår (beräknat på 20 veckors studerande/kalenderhalvår). Ni får alltså totalt under perioden juli-dec tjäna 68 480 kr brutto (dvs. innan skatt). Detta motsvarar knappa 140 000 kr per år och är, i alla fall för studerade på ingenjörsutbildningar enligt min egen och andras erfarenhet, i det närmsta omöjligt att komma upp i. I själva verket är höjningen av fribeloppet, i mina ögon, bara ett billigt trick från regeringen med avsikten att flytta fokus från det faktum att vare sig studielånet eller bidraget höjts med en summa värd namnet de senaste 15 åren. Men nog om det, vi skulle räkna på exempel så här kommer ett.

Exempel: Anna jobbar extra under sommaren och har som många andra sommarjobbare förskjuten lön, dvs det hon jobbar in i juni betalas ut i juli (notera att CSN endast bryr sig om när lönen betalas ut, inte när den tjänas in). Det betyder att hon måste räkna bort sina semesterlöner från de 68 480 kr hon får tjäna under hösten. Vi säger att hon jobbar heltid i 8 veckor och har en timlön på 100 kr exkl. semesterersättning. Det betyder att hon under sommaren tjänar ca 8 * 38,5 * 100 * 1,12 = 34 496 kr brutto. Alltså har hon kvar 33 984 kr till inkomstgränsen för heltidsstudier. Ponera nu att Anna även har ett extrajobb under terminerna, slår vi ut resterande summa får Anna tjäna 8 496 kr brutto/månaden under perioden sept-dec för att inte riskera att överskrida inkomstgränsen. Notera alltså att ni får tjäna mer i månaden under våren än på hösten då semesterlönen räknas in i summan för hösten. Viktigt att tänka på!

OBS! Tänker ni plugga fler/färre veckor eller på halvfart ser gränserna annorlunda ut, klicka här för mer utförlig info.

Vidare vill jag passa på att tipsa om det fina med skattejämkning. Det innebär att ni på förhand uppskattar hur mycket ni kommer att tjäna under ett år och sedan talar om det för Skatteverket (via deras hemsida med e-legitimation eller genom att ladda ner, fylla i och posta in en blankett) som i gengäld ger er en justerad skatteprocentsats som ni sedan lämnar vidare till er arbetsgivare. Jag har skattejämkat under hela min studietid eftersom min budget är så pass tajt att jag inte har råd att vänta på skatteåterbäringen i juni varje år. Jag vill helt enkelt få ut hela min lön omgående och själv ha möjligheten att använda den om det behövs (läs oväntade tandläkarbesök!) eller spara om utrymmet finns.

Exempel: Annas lön på 100kr + semesterersättning ovan motsvarar en månadslön på 17 920 kr, enligt skattetabell 30 skall hon då betala 3 647 kr i skatt, motsvarande ca 20%. Men den skatten är beräknad för någon som har en fast tjänst med den inkomsten varje månad, resten av året tjänar ju Anna mycket mindre. Alltså betalar hon för mycket skatt om hon inte jämkar. En vanlig student som sommarjobbar och tjänar några extra tusen i månaden under terminen landar oftast på en årlig inkomst runt 80 000 kr. Det motsvarade, när jag jämkade, en skattesats på ca 8%. Så utan jämkning får Anna ut 14 273 kr och med jämkning 16 486 kr. Räknat på Annas hela sommarlön 34 496 kr får hon ut 4 140 kr mer om hon jämkar. Så antingen gör hon det eller så “sparar” hon indirekt de pengarna till nästa sommar när skatteåterbäringen kommer, allt beror på hur budgeten ser ut.

Vad det gäller just studiestödet så har det inte hänt mycket på den fronten de senaste åren, med fullt studielån och studiebidrag får ni 8 676 kr/månaden. Det är ingen massiv summa pengar (om man inte frågar Nordeas privatekonomer då…) men med lite planering, fantasi och mycket storhandlande är inget omöjligt! Ni kommer förresten att märka att matlådor är ett stort tema på högskolan och ett återkommande samtalsämne över lunchen, haha.

Ok, nu har förhoppningsvis detta med CSN, studiestöd och inkomstgränser klarnat en aning i alla fall! Lycka till i höst och tveka inte att kommentera om ni har några vidare frågor!