Jag vet inte hur det är med er men förr, för att jag skulle vara riktigt nöjd med min plugginsats, krävdes det att jag satt i sjukt många timmar och efter dagens slut kunde kryssa av en ansenlig mängd rekommenderade uppgifter i kurs-PM, annars hade dagen varit bortkastad. Detta hade säkert sjukt mycket att göra med det fina lilla duktighetskomplex jag berättat om här.
Det intressanta med detta är hur fruktansvärt kontraproduktivt detta ofta blev. Vissa dagar har man ju helt enkelt inte tid att sitta i flera timmar och bara kötta, utan det blir kanske bara någon timme efter sista föreläsningen. Men istället för att fokusera på det jag lärt mig denna timme ägnade jag tiden åt att förbanna att jag inte suttit längre.
Vilket. Jefvla. Slöseri.
Det tog mig gott och väl hela ettan och lite till innan jag kunde vända det där mönstret. Men fortfarande idag, när jag har dagar jag helt enkelt inte hinner plugga, kämpar jag ibland mot det dåliga samvetet. Skillnaden nu är att jag har en plan, en taktik. Så nästa gång någon av er drabbas av ovan nämnda sjukt onödiga dåliga samvete, prova detta:
När du slår ihop böckerna för dagen, ta en sekund och tänk igenom vad du lärt dig idag, det behöver inte vara världens grej, kanske har du äntligen hajjat hur man integrerar ln x eller hur en centrifugalkoppling fungerar. Fokusera nu istället din energi på hur kick-ass det är att du fattat just detta idag och ignorera rösterna som säger att du borde plugga mer. För grejen är ju inte hur länge du sitter eller hur många uppgifter du kan kryssa av, utan vad du faktiskt lärt dig tiden du pluggat.
Bäst är att inse att du många gånger lärt dig mer de dagar du inte satt dig ned med inställningen att nu ska jag bannemej lära mig allt och inte gå hem förrän klockan är minst 21! Det blir helt enkelt ibland lättare att ta in kunskap om du inte känner dig stressad.
Alltså: dumpa plugghetsen!
