Jag har tidigare skrivit om vikten av att förhålla sig kritisk till sin högskola och framför allt att våga kritisera den när något är galet (läs mer här). Inte undra på då att jag sitter som Studienämndsordförande på min sektion Maskin. Det finns nämligen få saker som gör mig så förbannad, utled och rent utsagt rosenrasande som lata föreläsare, godtycklig rättning, otydliga betygskriterier, opedagogiska upplägg eller nonschalanta programansvariga.
Tyvärr förekommer både det ena och andra av det jag nämnde ovan på de allra flesta (alla?) högskolor. Därför är det så himla viktigt att vi teknologer ropar Stopp! för full hals när något går galet och inte bara rycker på axlarna och tänker att “snart är det nästa årskurs problem”. För hur ska något då någonsin bli bättre?
Jag går just nu en kurs i Tyska som klarar få, för att inte säga inga, av mina kriterier för en bra kurs. Till att börja med har det hänt lika mycket med språkundervisningen i kursen som det gjort med osthyveln sedan den uppfanns (ingenting!). Men som om det inte vore nog har jag begåvats med en sådan lat lärare att mina allra mest oambitiösa kursare framstår som rena rama A-barnen.
Varje lektion går ut på diverse meningslösa diskussionsövningar långt över den genomsnittliga språknivån, grammatiktragglande och diverse lagom inspirerande hörövningar.
När jag började kursen var jag galet taggad eftersom språk är bland det roligaste jag vet. När jag nu äntligen skulle läsa språk på KTH förväntade jag mig faktiskt inget mindre än stordåd.
Då de allra flesta på språkkurserna, på grund av utbildningsplaner, obligatoriska kurser etc, tvingas läsa språk utöver sina ordinarie 30 hp/termin förväntade jag mig kort och gott 4 meningsfulla timmar varje torsdagskväll som skulle minimera arbetsbördan i veckorna på grund av allas redan pressade schema.
Icke.
4 timmars slöseri av min tid följt av hemläxa i stil med: 120 substantiv, 80 verb (presens, präteritum, perfekt) och 30 adjektiv. Tack.
Detta är alltså den tyska språkundervisningen anno 2011: 4 timmars obligatorisk närvaro följt av glostragglande i grundskolestil. Kunde jag inte då åtminstone få traggla på lektionstid så att jag lär mig något? För som det ser ut med andra, för mitt program obligatoriska, kurser blir det inte mycket Tyska gjort mellan varven. Sanna mina ord.
ps. Det bör nämnas att alla min vänner som läser Engelska denna termin är mycket nöjda. Även de som tidigare läst spanska har varit nöjda. Det beror alltså tyvärr säkert mest på min lärare. Yay.
