Jag läser som bekant Tyska den här terminen och har tyvärr begåvats med ytterligare en, ur pedagogisk synvinkel, värdelös lärare. Till förra veckan skulle vi lämna in en text där vi presenterade oss själva och fick då rekommendationen 90 ord. På intet vis klargjorde min lärare att detta var en övre absolut gräns, så full av entusiasm satte jag tänderna i uppgiften. En timme senare hade jag fått ihop 220 ord som jag var jäkligt nöjd med och således mejlade in med frågan: “Bör jag korta texten? Säg till i sådana fall!”.
Igår fick jag tillbaka uppgiften med följande kommentar mitt i texten:
“Hej Kim. Din text är för lång så jag har bara rättat hälften. Tänk på nästa gång: Antal ord”.
Tack för välformulerad feedback.
Haha kul! Snacka om att inte uppmuntra entusiasm och engagemang.. Är det en tysk ni har som lärare? Ofta känns det som att Icke-skandinaver tycker mer om regler än om entusiasm. Lite tråkigt tycker jag, man märker av det ganska tydligt här i Frankrike också.
Yes. Stämmer bra det. En tysk kvinna som tappat all entusiasm för läraryrket o_O Synd att höra att du känner igen dig. Man önskar ju att lärarna i Frankrike vore bättre än så!