Här är ett inlägg tillägnat er tjejer och killar som tycker att motorer är det tuffaste som finns och det gör jag med hjälp av Martin Öun, 21 år och student på Maskinteknikprogrammet. Han växte praktiskt taget upp i ett Opel-garage, gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet, tog ett sabbatsår och började på Maskin hösten 2009.
Som 15åring skördade Martin sina första riktiga framgångar i garaget: ny trimcylinder på moppen som efter det gjorde hela 60 km/h.
– Känslan var guld. Sjukt härligt med ett kvitto på att jag verkligen kunde själv.
Hur de här tidiga erfarenheterna med motorer och bilar har påverkat Martin i sina val och framför allt hur de spelat in i utbildningen är han mycket medveten om.
– Det är absolut inget krav att ha pysslat med motorer innan man börjar på Maskin men jag skulle nog säga att det är ett plus om du har. Alltså, förståelsen blir en annan. Även om vi mest räknar på olika scenarion och komponenter så gör det skillnad för mig att ha sett allt i verkligheten. Jag skulle väl säga att erfarenheten gör vissa kursmoment enklare men att det säkert är lika roligt att läsa kurserna oavsett nivån när man börjar.
Som många andra studenter på Maskin är även Martin engagerad i aktiviteter utanför skolan, framför allt Idrottsnämnden och KTH Racing. Det senare är ett projekt som spänner över ett år med målet att tillverka en Formula Student racingbil som sedan under sommaren skall tävla mot andra universitets bilar. Medlemmarna är KTH-studenter i alla årskurser och från alla program.
– Jag kom i kontakt med KTH Racing första gången under lådbilsracet under mottagningen. De ställde upp med en av bilarna och jag blev nyfiken. Så jag gick på en infokväll några veckor senare men väntade till 2an med att gå med. Tänkte pejla in arbetsbördan i ettan först. Det kan jag ångra nu. Hade varit bättre att bara gå med på en gång. Det är så spännande och även om man inte kan bidra så väldigt mycket i ettan (man har läst för lite kurser) så är det ett bra tillfälle att känna sig lite för, få in en fot och bli en i gänget.
I år ställer KTH Racing upp med en bensindriven bil men har även jobbat mycket hela året med en eldriven variant som de hoppas kunna färdigställa till nästa års tävling.
– Alltså, det som är kul med KTH Racing är ju att man får göra något på riktigt. Jag kan sakna det i utbildningen hittills. Att få bygga något från scratch, att ta idén från ritbordet till färdig produkt. Det är en otrolig känsla när man ritat sin komponent, laddat CAD-ritningen till vattenskärningsmaskinen och sedan har den i handen. Sånt skulle jag vilja ha mer av!
Framtidsplanerna skiftar som för många andra KTH-studenter från dag till dag men för Martin lockar just nu ett framtida jobb på något stort bilföretag i Tyskland, kanske Porsche.
– Bilindustrin ser helt annorlunda ut där nere. Utvecklingen går fortare och resurserna är inte lika begränsade. Helst skulle jag vilja jobba med utveckling, kanske chassirelaterat.
Av de ca 90 högskolepoäng som Martin läst hittills finns det några kurser som skiljer sig från mängden, hållfasthetsläran på hösten i 2an är en av dessa. Kursinnehållet stod i stark kontrast mot den teoretiska matematiken i ettan och är en av de första tekniskt tillämpade kurserna man läser på Maskinprogrammet.
– Hållfen var bra för att den kändes så verklighetsförankrad. Det är häftigt hur världen förändras efter sådana kurser. Helt plötsligt förstår man hur de mest solida broar kan rasa eller varför flygplan tas ur drift efter x antal flygningar trots att de kanske vid första anblicken ser hela ut. Den kursen anknöt mycket mer till rollen som civilingenjör för det handlar ju om att lära sig hur världen fungerar, varför saker rör sig som de gör, vilka krafter det är som verkar och varför de gör det. Det är tufft att inte längre behöva höfta om man bygger något, nu kan man faktiskt räkna på det så att det håller.
Nu går Martin andra året och det stundande Mastervalet (alla Maskinare väljer i 2an så kallade behörighetsgivande kurser inför den Master de sedan vill läsa år 4 och 5) tar upp mycket av hans tid.
– Det har visat sig vara svårare än jag trott men det börjar luta rejält åt maskinkonstruktion nu även om förbränningsmotorteknik också verkar häftigt. Fast jag tror det är viktigt att välja något man tycker är kul och bara kika lite på jobbmöjligheter, arbetsmarknadsprognoser och annat. För har man roligt så blir man bra på det, då kommer det naturligt.
Om han ska ge ett tips till presumtiva studenter blir det att inte ta KTH på alltför stort allvar.
– Ta saker med en nypa salt och tro inte att ni måste kunna allt innan ni börjar, ni lär er på vägen.
