Det är sexigt att betala kåravgift!

Jorå såatte… Sexigt var ordet. För hör och häpna, inget av det som är allra roligast med KTH skulle vara möjligt utan vårt kära THS. De 330 riksdalerna som du bidrar med när du blir kårmedlem räcker till så otroligt mycket skoj. Nedan tänkte jag lista mina favoriter:

– Phösningen! Varje sektion kör sina egna mottagningsveckor där nØllan får chansen att lära känna varandra och även teknologer i högre årskurser. Idén är att nätverka, leka och ha så kul som det bara går för att nØllan sedan, när allvaret drar igång, ska ha pluggpolare och ett stort socialt kontaktnät på sektionen. Mycket av detta finansieras av öronmärkta pengar från kåravgifterna.

– Studentboende! Endast kårmedlemmar får ställa sig i SSSB:s kö för studentlägenheter och som redan nämnt är boendesituationen i Stockholmsområdet allt annat än guld och gröna skogar, så ni behöver all hjälp ni kan få!

– Utbildningsbevakning! Tillsammans är vi starka och kan påverka vår utbildning, både lokalt via sektionernas Studienämnder och centralt via Kåren och dess utbildningsansvariga. Att vara med i Maskins studienämnd har varit otroligt givande och genererat både programförändringar och fina vänner.

– Spex! Dessa underbara ting som lyser upp vilken teknologvardag som helst! Inte nog med att du kan vara med i din egen sektions spex, Kåren har dessutom sitt alldeles egna spex, Kårspexet, som håller en fenomenal klass. Missa inte chansen att se minst ett Kårspex under din tid på KTH!

– Tentapub! Två gånger i halvåret lyfter vi taket i Kårhuset Nymble. Nämligen under tentapubarna. Inträdet kostar 100-150 kr normalt men för dig som tagit det briljanta beslutet att bli kårmedlem är det…. GRATIS!

– Armada! Varje år anordnar hundratals dedikerade teknologer KTHs egen arbetsmarknadsmässa – Armada. Hit kan du söka som företagsvärd, banquettpersonal, fotonisse, eventansvarig och mycket mycket mer. Bättre tillfälle att nätverka med framtida arbetsgivare finns inte!

– Billigare pluggfika! Som kårmedlem åtnjuter du flertalet glimmrande rabatter, både i Nymblerestaurangen och på THS Café. Rabatterna är så bra att du tjänat in hela kåravgiften på bara 66 THS Café-latte, hur bra?!

Hoppas att listan ovan övertygat er om att kårmedlemskap är det enda rätta. För mig har det varit självklart från första början att vara med. Det är ju trots allt tillsammans vi har allra roligast och självklart vill jag då vara med och finansiera det!

Dessutom är det lätt som en plätt att bli medlem, ni betalar online genom att klicka här (eller beställer hem en faktura om det passar bättre) och vips är ni medlemmar i Sveriges coolaste studentkår!

Vi ses i höst!

THS = nØllans bästa kompis!

Kära nØllan! Om allt för tillfället tycks er övermäktigt har jag ett enkelt men ack så bra tips: kolla in den här sidan på THS hemsida (Tekniska Högskolans Studentkår). Där har de samlat massa viktig info om allt från overaller, faddrar och phösning till bostadstips och SL-regler.

Mycket nöje och varmt välkomna till campus!

Andelen antagna tjejer på CMAST och CDEPR

Apropå den låga andelen studerande tjejer på Maskinsektionen tänkte jag redogöra lite närmre för hur statistiken faktiskt ser ut. Som tidigare nämnt är andelen antagna tjejer till Maskinteknikprogrammet, CMAST, fortfarande idag långt under den nivån jag själv hade velat se. Men detta vägs å andra sidan upp av den höga andelen antagna tjejer till Design och Produktframtagningsprogrammet, CDEPR (tillsammans utgör dessa program Maskinsektionen).

Nedan ser ni en graf över hur andelen antagna tjejer på respektive program har varierat sedan 2003.

Och hör och häpna, CMAST har faktiskt något av en uppåtgående trend, om än en långsam sådan. Visst, ~20% kan tyckas lite jämfört med CDEPR:s ~50% men jag tycker i alla fall att det är en liten seger och det är sådana här försiktigt positiva statistiska besked som gör mig varm om hjärtat. Kanske har vår sajt bidragit till ytterligare någon procents ökning denna hösten? Jag håller tummarna!

Womengineer.se på Facebook

Nu finns vi sedan en tid tillbaka även på Facebook som så kallad fan page. Där publiceras blogguppdateringar, intervjuer och nyheter. Kort sagt allt viktigt du behöver veta om vad som händer på sajten. Går du dessutom in och gillar sidan får du allt detta smidigt infogat i din egen news feed. Inte illa, eller hur?

Här hittar du Facebook-sidan.

Högskoleingenjör vs Civilingenjör

Tänkte att vi skulle reda ut skillnaden mellan en civilingenjör och en högskoleingenjör en gång för alla. Vi tar det i punktform.

1. Hur länge studerar du?
En civilingenjörsutbildning är idag, sedan Bolognaprocessen, 5 år lång, motsvarar 300 högskolepoäng och heter på engelska Master of Science in Engineering. OBS! Civil Engineering är en felaktig engelsk översättning och syftar snarare på civlingenjörer inom Väg och Vatten, motsvarande Samhällsbyggnad på KTH.

Som högskoleingenjör studerar du i 3 år, motsvarande 180 högskolepoäng. Av dessa 180 hp utgörs 90 hp av ett tekniskt huvudämne, 15 hp utgör ditt examensarbete och 15-30 hp är ren matematik. Den engelska termen är Bachelor of Science in “valt tekniskt huvudämne”, t.ex. Bachelor of Science in Civil Engineering (Högskoleingenjör inom Byggnadsteknik).

2. Hur skiljer sig utbildningarna åt?
Till att börja med är, som redan nämnt, civilingenjörsutbildningen 2 år längre men vad motsvarar det i praktiken? Enkelt brukar det sägas att högskoleingenjörsutbildningen fortfarande idag är mer av en yrkesutbildning och därmed mycket mer praktiskt inriktad än sin storasyster (den är inte lika forskningsförberedande).

Notera dock att även civilingenjörsutbildningen fortfarande idag klassas som en yrkesutbildning trots att den är mycket teoretiskt utformad. Du läser mycket matematik på en relativt hög teoretisk nivå (alltså inte direkt tillämpad) och är generellt väl förberedd för forskning efter examen.

Vad det gäller campus så sker utbildningen till civilingenjör på Campus Valhallavägen medan högskoleingenjörerna håller till på andra campus runt om stan, nämligen i Flemingsberg, Haninge, Kista och Södertälje. Skillnaderna campusen emellan är svår att redogöra för då jag själv bara gått Tekniskt basår i Kista och inte ens besökt de andra. Men generellt kan sägas att de centrala aspekterna av KTH-livet (Kårspexet, Tentapubarna i Nymble, Kårfullmäktige, Kårstyrelsen etc) sker på Campus Valhallavägen. Så går du på ett annat campus kan du ibland behöva ta dig in till Valhallavägen men krångligare än så är det inte. Varje KTH Campus har sin egen sektion, phösning (inskolning i ettan), gasquer, gemenskap, nämnder, sällskap och spex!

3. Hur ser respektive yrkesroll ut?
Nu blir det knepigare. Men om vi tar och generaliserar så utför högskoleingenjörer ofta redan förekommande arbetsuppgifter (de utbildas ju, så att säga, till ett redan existerande yrke) medan civilingenjörer ofta jobbar som så kallade problemlösare eller utvecklare av nya arbetsrutiner, material, tekniker och företag. Därav skillnaden i teoretisk och praktisk nivå på utbildningarna.

Men som många ingenjörer idag aktiva i arbetslivet rapporter minskar skillnaderna yrkesrollerna emellan ju mer tid som går efter examen. Föregående uppdelningar i praktisk och utvecklande yrkesroll kan sägas passa bäst då du söker dina första jobb.

4. Vad är skillnaden på teknologie kandiat och högskoleingenjör?
En teknologie kandidat är inte en yrkesutbilding och skiljer sig därför lite i upplägg gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Du läser lite mer matematik och saknar ofta kurser inom så kallade ingenjörsstödjande ämnen (muntlig och skriftlig kommunikation, arbetsmiljö, hållbar utveckling, ekonomi samt etiska, sociala och samhälleliga aspekter av tekniken). I övrigt liknar utbildningarna varandra och avslutas med en specialisering inom något område, och med ett examensarbete. Vad det gäller behörighet kräver högskoleingenjörsutbildningar Matematik D från gymnasiet, medan det vanligen räcker med Matematik C för behörighet till teknologie kandidatutbildningar.

5. Går det att gå vidare och bli civilingenjör efter avslutad examen som högskoleingenjör?
Oftast men det krävs lite skarvande (du saknar kanske lite matematik eller andra kurser). Praktiskt nog erbjuder dock en del universitet så kallade påbyggnadsår för högskoleingenjörer inom vissa dicipliner (maskinteknik, el, data, kemi etc). Men idag kan du oftast lika gärna läsa en Master på 2 år vid samma universitet som du tagit din högskoleexamen vid. Bara ibland krånglas det med ytterligare komplettering (Lund kräver vad jag vet att du även läser upp kurser inom ingenjörsstödjande ämnen).

6. Skiljer sig ingångslönerna åt?
Ja, det gör de. Då civilingenjörsutbildningen är längre än högskoleingenjörsutbildningen och förväntas utbilda dig till en annan yrkesroll genererar den även en bättre ingångslön. Sveriges Ingenjörer rapporterar regelbundet om löneläget för ingenjörer och för 2011 är de rekommenderade ingångslönerna för respektive examen 28 900 kronor/månaden och 26 600 kronor/månaden.

7. Hur ser framtiden ut?
DN gjorde nyligen en artikel på temat framtidsjobb och som vanligt listas civilingenjörer högt på arbetsgivarnas önskelistor men även högskoleingenjörer är mycket eftertraktade, framför allt de inom byggteknik och VVS. Kort sagt säger de flesta arbetsmarknadsrapporter, Arbetsförmedlingsprognoser och undersökningar (läs Saco:s sammanställning här) att ingenjörsyrket är ett framtidsyrke! Och detta bekräftas även av siffrorna på hur många procent av utexaminerade ingenjörer som fått jobb, läs mer här.

Hoppas det besvarar era frågor!