image

Nu är det gjort. Nu har jag efter mycket förberedelse, panik och tvivel trots allt ställt mig upp inför 50 tjejer på dagens tjejlunch på Scanautomatic och ProcessTeknik-mässan och försökt ge min syn på att plugga som tjej på en mansdominerad utbildning.

Och vilken kick det var! Jag glömmer alltid mellan gångerna hur himla kul det är att prata inför folk. Framför allt en gång som denna, när ämnet ligger mig så varmt om hjärtat. Det är nästan så att jag önskat att någon filmat det, så stolt är jag faktiskt. För att prata inför folk tycker jag fortfarande är otroligt jobbigt, så bara att jag gör det är värt stående ovationer men när jag själv t.o.m. är nöjd, då jävlar!

Nu väntar några timmar på Göteborgs centralstation innan tåget avgår mot Stockholm. Den här upplevelsen ska jag leva på länge. Tack alla ni underbara tjejer som lyssnade idag och kom med så fina ord efteråt, det är guld värt!

Instagram Kim Maskinteknik Livet

image

När jag har nöjet att slå upp sådant här i tidningen på morgonen blir jag extra glad att jag valt att plugga på KTH. Inte nog med att jag själv trivs och tycker att utbildningen är både spännande och passar mig, yrket i slutet av utbildningen är dessutom “hett” och välbetalt. Win win med andra ord!

Kim Maskinteknik

Tänk om! När jag gjorde en sökning tidigare på antagning.se efter olika vägar att ta till en färdig civilingenjörsexamen hittade jag 219 olika alternativ.

219!

Det är helt sinnessjukt många och de ligger utspridda över hela landet så vill du inte flytta till t.e.x Stockholm, Göteborg eller Lund – ingen fara på taket! Det finns utbildningar till civilingenjör mycket närmre dig än så!

Alla de olika 219 alternativen hittar ni här och vill ni passa på att få lite schyst input på hur livet efter examen kan se ut rekommenderar jag en titt på den här artikeln.

Kim Maskinteknik

Tänkte att vi skulle reda ut skillnaden mellan en civilingenjör och en högskoleingenjör en gång för alla. Vi tar det i punktform.

1. Hur länge studerar du?
En civilingenjörsutbildning är idag, sedan Bolognaprocessen, 5 år lång, motsvarar 300 högskolepoäng och heter på engelska Master of Science in Engineering. OBS! Civil Engineering är en felaktig engelsk översättning och syftar snarare på civlingenjörer inom Väg och Vatten, motsvarande Samhällsbyggnad på KTH.

Som högskoleingenjör studerar du i 3 år, motsvarande 180 högskolepoäng. Av dessa 180 hp utgörs 90 hp av ett tekniskt huvudämne, 15 hp utgör ditt examensarbete och 15-30 hp är ren matematik. Den engelska termen är Bachelor of Science in “valt tekniskt huvudämne”, t.ex. Bachelor of Science in Civil Engineering (Högskoleingenjör inom Byggnadsteknik).

2. Hur skiljer sig utbildningarna åt?
Till att börja med är, som redan nämnt, civilingenjörsutbildningen 2 år längre men vad motsvarar det i praktiken? Enkelt brukar det sägas att högskoleingenjörsutbildningen fortfarande idag är mer av en yrkesutbildning och därmed mycket mer praktiskt inriktad än sin storasyster (den är inte lika forskningsförberedande).

Notera dock att även civilingenjörsutbildningen fortfarande idag klassas som en yrkesutbildning trots att den är mycket teoretiskt utformad. Du läser mycket matematik på en relativt hög teoretisk nivå (alltså inte direkt tillämpad) och är generellt väl förberedd för forskning efter examen.

Vad det gäller campus så sker utbildningen till civilingenjör på Campus Valhallavägen medan högskoleingenjörerna håller till på andra campus runt om stan, nämligen i Flemingsberg, Haninge, Kista och Södertälje. Skillnaderna campusen emellan är svår att redogöra för då jag själv bara gått Tekniskt basår i Kista och inte ens besökt de andra. Men generellt kan sägas att de centrala aspekterna av KTH-livet (Kårspexet, Tentapubarna i Nymble, Kårfullmäktige, Kårstyrelsen etc) sker på Campus Valhallavägen. Så går du på ett annat campus kan du ibland behöva ta dig in till Valhallavägen men krångligare än så är det inte. Varje KTH Campus har sin egen sektion, phösning (inskolning i ettan), gasquer, gemenskap, nämnder, sällskap och spex!

3. Hur ser respektive yrkesroll ut?
Nu blir det knepigare. Men om vi tar och generaliserar så utför högskoleingenjörer ofta redan förekommande arbetsuppgifter (de utbildas ju, så att säga, till ett redan existerande yrke) medan civilingenjörer ofta jobbar som så kallade problemlösare eller utvecklare av nya arbetsrutiner, material, tekniker och företag. Därav skillnaden i teoretisk och praktisk nivå på utbildningarna.

Men som många ingenjörer idag aktiva i arbetslivet rapporter minskar skillnaderna yrkesrollerna emellan ju mer tid som går efter examen. Föregående uppdelningar i praktisk och utvecklande yrkesroll kan sägas passa bäst då du söker dina första jobb.

4. Vad är skillnaden på teknologie kandiat och högskoleingenjör?
En teknologie kandidat är inte en yrkesutbilding och skiljer sig därför lite i upplägg gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Du läser lite mer matematik och saknar ofta kurser inom så kallade ingenjörsstödjande ämnen (muntlig och skriftlig kommunikation, arbetsmiljö, hållbar utveckling, ekonomi samt etiska, sociala och samhälleliga aspekter av tekniken). I övrigt liknar utbildningarna varandra och avslutas med en specialisering inom något område, och med ett examensarbete. Vad det gäller behörighet kräver högskoleingenjörsutbildningar Matematik D från gymnasiet, medan det vanligen räcker med Matematik C för behörighet till teknologie kandidatutbildningar.

5. Går det att gå vidare och bli civilingenjör efter avslutad examen som högskoleingenjör?
Oftast men det krävs lite skarvande (du saknar kanske lite matematik eller andra kurser). Praktiskt nog erbjuder dock en del universitet så kallade påbyggnadsår för högskoleingenjörer inom vissa dicipliner (maskinteknik, el, data, kemi etc). Men idag kan du oftast lika gärna läsa en Master på 2 år vid samma universitet som du tagit din högskoleexamen vid. Bara ibland krånglas det med ytterligare komplettering (Lund kräver vad jag vet att du även läser upp kurser inom ingenjörsstödjande ämnen).

6. Skiljer sig ingångslönerna åt?
Ja, det gör de. Då civilingenjörsutbildningen är längre än högskoleingenjörsutbildningen och förväntas utbilda dig till en annan yrkesroll genererar den även en bättre ingångslön. Sveriges Ingenjörer rapporterar regelbundet om löneläget för ingenjörer och för 2011 är de rekommenderade ingångslönerna för respektive examen 28 900 kronor/månaden och 26 600 kronor/månaden.

7. Hur ser framtiden ut?
DN gjorde nyligen en artikel på temat framtidsjobb och som vanligt listas civilingenjörer högt på arbetsgivarnas önskelistor men även högskoleingenjörer är mycket eftertraktade, framför allt de inom byggteknik och VVS. Kort sagt säger de flesta arbetsmarknadsrapporter, Arbetsförmedlingsprognoser och undersökningar (läs Saco:s sammanställning här) att ingenjörsyrket är ett framtidsyrke! Och detta bekräftas även av siffrorna på hur många procent av utexaminerade ingenjörer som fått jobb, läs mer här.

Hoppas det besvarar era frågor!

Kim Maskinteknik

Läste en artikel i DN idag om det motsägelsefulla i att de populäraste utbildningarna inte nödvändigtvis klassas som framtidsyrken i Arbetsförmedlingens rapporter. I år ligger yrken som arkitekt, läkare och psykolog i topp hos sökande studenter samtidigt som arbetsgivarna alltjämt efterfrågar civilingenjörer. Även journalist, logoped och sjukgymnast är det populärt att utbilda sig till. Detta trots att t.ex. journalistyrket ligger på 3:e plats över yrken med högst arbetslöshet.

Vad det gäller ingenjörerna är det framför allt VVS- och byggingenjörer som efterfrågas tillsammans med civilingenjörer specialiserade inom elkraft, maskinteknik och elektronik.

Det ser helt enkelt fullständigt strålande ut framöver för de av er som i veckan fått era antagningsbesked till KTH. Grattis!

Kim Maskinteknik