da Vinci – släng dig i väggen!

Om knappa 2 veckor är det dags för tenta i kursen Maskinkomponenter där vi räknar på bromsar, växlar, kopplingar och olika förband. Men förutom att kunna räkna på grejorna måste vi även kunna identifiera ett gäng olika maskinelement genom att kolla på CAD-ritningar i genomskärning. Det är min svaga punkt. Genomskärningsritningar säger mig nada. Så idag har jag plockat fram varenda färgpenna jag äger och lekt da Vinci hela eftermiddagen (med mycket hjälp av min pojkvän som kan allt om bilar). Inte så pjåkigt, eller vad säger ni?

Jag älskar när kurser knyter an till varandra!

Just nu pratas det mycket om motorer på mitt program, både i Termodynamik och Maskinkomponenter. Det är alltid härligt när kurser går in i varandra, det knyter ihop förståelsen och gör det hela enklare, tycker jag. Dessutom är det jäkligt spännande att lära sig om motorer eftersom det är något som fram tills nu varit ett totalt mysterium för mig. Här har ni en toppenvideo om 4-taktsmotorer från underbara sajten HowStuffWorks – där man kan hitta bra förklaringar till så gott som allt! Lite som Hjärnkontoret för vuxna. Titta och njut!

Svensk ingenjörsdesign när den är som allra bäst!

Inom mitt program Maskinteknik läser vi något som kallas CAD, Computer-aided Design. Det är en metod för att med hjälp av ett datorprogram (t.ex. Autodesk Inventor) konstruera modeller för olika saker. Det kan vara allt från byggnader, flygplan, bergborrar, rymdstationer, hjullager till bilar. Kort sagt allt du behöver en ritning eller modell av. Idén med CAD och tillhörande FEM-analys (mer om det en annan gång) är att istället för att köra “trial and error”, dvs bygga en dyr prototyp som testas i verkligheten, så simuleras testerna i ett datorprogram. Tack vare detta kan antalet prototyper minimeras och produktionskostnaderna hållas nere. Nya Saab 9-5 är ett strålande exempel, den byggdes bara i något enstaka testexemplar innan den gick till produktion, just för att den testats så utförligt med simuleringar, och kostade således förhållandevis lite att ta fram. Dessutom tog vägen från ritbord till färdig produkt betydligt kortare tid än vad som är vanligt.

Det är alltså t.ex. sånt här man kan pyssla med som ingenjör. Räkna på, simulera, testa och optimera en ny Saab-modell, nästa rymdstation eller SKFs nya kullager. Hur spännande är inte det? Själv pillar jag just nu med kullager, bakaxlar, nav och däck. Det ska bli en del av hjulupphängningen på en framhjulssdriven bil. Det är svårt men sjukt roligt! Nedan ser ni den halvfärdiga och färdiga produkten:

 

Optimering av en förvuxen GoKart

I vår mest programspecifika kurs Maskinkomponenter räknar vi just nu på en inlämningsuppgift om en formelbil (läs förvuxen GoKart). Närmare bestämt KTH Racings formelbil. Varje år bygger ett gäng KTH-studenter en racingbil som de tävlar med i något som kallas Formula Student. I detta ställer universitet från hela världen upp och det är på blodigaste allvar.

Uppgiften består i att, med detta som bakgrund och ett gäng givna parametrar, räkna på hur utväxlingen motor-hjul skall se ut för att få optimal acceleration och toppfart. Detta må förefalla simpelt för någon som greppat konceptet bil men för mig, som för övrigt inte ens har körkort, är detta allt annat än enkelt. Till att börja med måste jag bena ut hur en bil faktiskt ser ut, under karossen. Vad händer egentligen? Jo, vi har en motor som levererar ett moment och ett varvtal som måste föras vidare till bakhjulen som sedan ska driva bilen framåt. För att nämnda motor skall kunna arbeta på ett optimalt varvtal för varje given hastighet måste man kunna ha olika utväxlingar mellan motor och drivhjul. Det är detta vi kallar växellåda och vad vi räknar på.

När jag benat ut detta blir det hela lite lättare men det är fortfarande svårt att räkna på något utan att verkligen veta hur det ser ut. Nog för att så kallade schematiska bilder hjälper men bara till viss del.

Min poäng med detta är att inget är omöjligt. Jag kan inte ett jota om bilar men likförbannat efter mycket slit, livliga diskussioner kompisar emellan och en hel del hjälp från övningsassistener har jag bemästrat uppgiften. Allt går. Dessutom är det en kick utan dess like när man inser att man helt plötsligt förstår något man aldrig trodde att man skulle förstå. Det är ju det den här utbildningen handlar om! Att införskaffa verktygen man behöver, brottas med dem, bli arg, svära, ge upp, försöka igen och LYCKAS!