CSN, fribelopp och skattejämkning

Jag inser också att det här med fribelopp, extrajobb och skattejämkning kanske inte är det första ni tänker på som nyblivna studenter men faktum är att det är riktigt riktigt viktigt. Så nu drar vi igenom detta ordentligt en gång för alla så att ni slipper få de där horribla CSN-breven med återbetalningskraven hemskickade.

Alltså: fribelopp eller  inkomstgränser som det också kallas. Som några av er säkert redan vet har gränserna nyligen höjts och för en heltidsstuderande med fullt studielån + studiebidrag är beloppet under 2011 68 480 kr per kalenderhalvår (beräknat på 20 veckors studerande/kalenderhalvår). Ni får alltså totalt under perioden juli-dec tjäna 68 480 kr brutto (dvs. innan skatt). Detta motsvarar knappa 140 000 kr per år och är, i alla fall för studerade på ingenjörsutbildningar enligt min egen och andras erfarenhet, i det närmsta omöjligt att komma upp i. I själva verket är höjningen av fribeloppet, i mina ögon, bara ett billigt trick från regeringen med avsikten att flytta fokus från det faktum att vare sig studielånet eller bidraget höjts med en summa värd namnet de senaste 15 åren. Men nog om det, vi skulle räkna på exempel så här kommer ett.

Exempel: Anna jobbar extra under sommaren och har som många andra sommarjobbare förskjuten lön, dvs det hon jobbar in i juni betalas ut i juli (notera att CSN endast bryr sig om när lönen betalas ut, inte när den tjänas in). Det betyder att hon måste räkna bort sina semesterlöner från de 68 480 kr hon får tjäna under hösten. Vi säger att hon jobbar heltid i 8 veckor och har en timlön på 100 kr exkl. semesterersättning. Det betyder att hon under sommaren tjänar ca 8 * 38,5 * 100 * 1,12 = 34 496 kr brutto. Alltså har hon kvar 33 984 kr till inkomstgränsen för heltidsstudier. Ponera nu att Anna även har ett extrajobb under terminerna, slår vi ut resterande summa får Anna tjäna 8 496 kr brutto/månaden under perioden sept-dec för att inte riskera att överskrida inkomstgränsen. Notera alltså att ni får tjäna mer i månaden under våren än på hösten då semesterlönen räknas in i summan för hösten. Viktigt att tänka på!

OBS! Tänker ni plugga fler/färre veckor eller på halvfart ser gränserna annorlunda ut, klicka här för mer utförlig info.

Vidare vill jag passa på att tipsa om det fina med skattejämkning. Det innebär att ni på förhand uppskattar hur mycket ni kommer att tjäna under ett år och sedan talar om det för Skatteverket (via deras hemsida med e-legitimation eller genom att ladda ner, fylla i och posta in en blankett) som i gengäld ger er en justerad skatteprocentsats som ni sedan lämnar vidare till er arbetsgivare. Jag har skattejämkat under hela min studietid eftersom min budget är så pass tajt att jag inte har råd att vänta på skatteåterbäringen i juni varje år. Jag vill helt enkelt få ut hela min lön omgående och själv ha möjligheten att använda den om det behövs (läs oväntade tandläkarbesök!) eller spara om utrymmet finns.

Exempel: Annas lön på 100kr + semesterersättning ovan motsvarar en månadslön på 17 920 kr, enligt skattetabell 30 skall hon då betala 3 647 kr i skatt, motsvarande ca 20%. Men den skatten är beräknad för någon som har en fast tjänst med den inkomsten varje månad, resten av året tjänar ju Anna mycket mindre. Alltså betalar hon för mycket skatt om hon inte jämkar. En vanlig student som sommarjobbar och tjänar några extra tusen i månaden under terminen landar oftast på en årlig inkomst runt 80 000 kr. Det motsvarade, när jag jämkade, en skattesats på ca 8%. Så utan jämkning får Anna ut 14 273 kr och med jämkning 16 486 kr. Räknat på Annas hela sommarlön 34 496 kr får hon ut 4 140 kr mer om hon jämkar. Så antingen gör hon det eller så “sparar” hon indirekt de pengarna till nästa sommar när skatteåterbäringen kommer, allt beror på hur budgeten ser ut.

Vad det gäller just studiestödet så har det inte hänt mycket på den fronten de senaste åren, med fullt studielån och studiebidrag får ni 8 676 kr/månaden. Det är ingen massiv summa pengar (om man inte frågar Nordeas privatekonomer då…) men med lite planering, fantasi och mycket storhandlande är inget omöjligt! Ni kommer förresten att märka att matlådor är ett stort tema på högskolan och ett återkommande samtalsämne över lunchen, haha.

Ok, nu har förhoppningsvis detta med CSN, studiestöd och inkomstgränser klarnat en aning i alla fall! Lycka till i höst och tveka inte att kommentera om ni har några vidare frågor!

Nordea = IQ fiskmås

Läste följande artikel i DN idag om hur en students budget ser ut. Jag diggar spalten Den superekonomiske som satan (Vem lever så?! Finns dessa människor på riktigt?).

Lunch = Matrester 0 kr.

Hur får de ihop detta undrar jag? Har alla en familj som gladeligen lagar alldeles för mycket mat hemma varje kväll så att mamma, pappa och barn kan få matlåda? Och sedan när är den där extramaten gratis?

Jag finner det även intressant att Nordea tycker att det är så relevant med alternativet att bo hemma när väldigt många studenter inte har den möjligheten då de flyttar till annan ort för att studera. Dessutom, apropå boende, bor endast 1 av 5 Stockholm-studenter i studentbostad (källa: SSCO) vilket gör kostnadsförslaget 3500 för boende aningen skrattretande.

Och hur fungerar fritid för 300? Skämtar de eller? Förstår de ens hur lite pengar det är?! Nog för att ölen är billig på KTH men jäyzuz! Sist jag kollade gick en bio på 100-lappen och en snittfika i innerstan minst 50kr. Det blir inte mycket sånt för 300, sanna mina ord.

Eller träningskort? Vad hände med det? Det är jätteviktigt att träna när man pluggar (och resten av livet!). Få saker är så avslappnande och ger så mycket energi tillbaka!

Varenda gång någon bank/tidning/förstå-sig-påare ger sig på att redogöra för hur en students ekonomi ser ut blir jag lika irriterad. Vi lever sannerligen inte på mycket pengar varje månad och deras eviga exempel med dessa überekonomiska människor som inte har ett liv står mig upp i halsen. Jag är oxå människa och även jag vill ha råd att klippa mig, gå till tandläkaren, köpa födelsedagspresenter, flyga med Ryanair eller bjuda kompisarna på middag hemma.

Men faktum är att det mesta av ovanstående är omöjligt utan ett extrajobb, något som många gånger tyvärr kan inverka negativt på studieprestationen. Om politiker vill att vi ska “gå ut i tid” så är mitt heta (och ack så uppenbara!) tips att ge oss tillräckligt mycket pengar för att slippa jobba extra om vi inte vill samt att vikta om fördelningen så att bidragsdelen blir större.

Men det har jag tyvärr lite eller inget hopp om att se hända.

Plötsligt händer det!

image

ICA Nära öppnar i Sjöstaden. Glädjetjut, tårar och saliga leenden. Inga mera 13,50:- mjölkpaket från Sjöstadens livs, aldrig mer behöva åka tbana för att handla mat och äntligen en butik med öppettider värdig en KTH-student: 8-22 alla dagar! Imorgon smäller det!