Klass 9A och min nya idol Amina

På SVT går just nu en serie vid namn Klass 9A (titta på SVT Play här) vars syfte är att kritiskt granska och genomlysa den svenska skolan. Ett team specialpedagoger har fått den svåra uppgiften att gå in på Mikaelskolan i Örebro och reda ut varför så många elever saknar G i flertalet ämnen (statistik visar att idag klarar var fjärde elev inte gymnasiekraven, dvs minst G i alla ämnen). Under en termin kommer de att jobba med coachning för lärargruppen men även gå in med punktinsatser i undervisningen för att täcka upp hål i grundkunskaperna hos eleverna.

Det är en fruktansvärt aktuell, intressant och hjärtskärande skildring av lärare som tappat fokus, elever utan självkänsla och med usla resultat och en total avsaknad av kommunikation mellan lärare och elever men även lärare emellan. Det ämnet som är hårdast drabbat är, och det behövs ingen trumvirvel här, naturligtvis matematiken.

Det gör ont i hela kroppen att se eleverna våndas inför varje lektion, höra dem upprepa mantrat “Jag förstår inte, jag förstår inte” gång på gång och sedan se kameralinsen möta nedslagna blickar och besegrade axelryckningar på väg ut ur klassrummet. Jag känner så väl igen mig och minns så väl ångesten över att inte förstå och den totala hopplöshetskänslan det medförde. Men jag hade turen att begåvas med en helt fantastisk mattelärare i högstadiet, Tobbe, och han blev min räddning (läs mer här). För precis som Stavros, en av specialpedagogerna, säger så är det ytterst sällan det är eleverna det är fel på, det är i princip alltid yttre faktorer. Alla elever kan men de ges tyvärr inte alltid möjligheten och det gör mig så förbannad att det är svårt att sätta ord på.

Alla barn har rätt till en utbildning. Alla barn har rätt att ställa krav på nämnda utbildning. Alla barn har rätt att få en chans att förverkliga sina drömmar. Alla barn har rätt till extrahjälp om de behöver den. Alla barn har rätt att få känna sig behövda, duktiga, smarta och uppskattade och får de inte det hemifrån så är det skolans uppgift att bidra med all pepp, påhejande och självförtroende som den mäktar med!

En av tjejerna vi får följa lite extra är Amina. Hon hamnade i lite fel umgänge i början av högstadiet och började skolka en hel del. Nu går hon i nian och saknar godkänt i 9 av 12 ämnen, en situation hon själv inte tror att hon har möjlighet att förändra. Matematik hatar hon. Efter 2 timmars intensivundervisning med Stavros skriver hon MVG på ett matteprov. Glädjen hon utstrålar vet inga gränser och den nyvunna insikten att “jag kan om jag vill” strålar ur ögonen. Själv sitter jag hemma i soffan på gränsen till tårar. Denna underbara, tuffa, smarta brud har först nu, som 15åring fått en fingervisning om vad hennes fulla kapacitet är. Först nu, efter 9 år i svensk skola, har någon tagit henne åt sidan, engagerat sig och bevisat för henne att hon kan och helt plötsligt går det upp för henne att hon kanske trots allt har både makt och möjlighet att förändra hela sitt utgångsläge. Helt plötsligt lever drömmen om att bli undersköterska som storasyster.

Och jag skrattar i tvsoffan och glädjs med henne, hoppas att hon fortsätter, håller i och vågar realisera hela sin potential. För, tjejer och killar, ni kan! Ni klarar allt ni tar er för om ni bara tror på er själva och förhoppningsvis sparkar Klass 9A igång den välbehövda upprustning och totalmodernisering som svensk skola behöver. Jag håller i alla fall tummarna.

Och Amina, du kan gå hur långt som helst!

Maskinteknik i ett nötskal

Tänkte att jag i väntan på första Maskinprofilen (spänningen är olidlig för att citera Peter Harrysson) skulle dra igenom lite övergripande information om mitt program.

Det heter alltså Maskinteknik och nej du blir varken lastbilschaffis eller långtradarmekaniker även om det nu kan låta så (eller långtradarmekaniker kan man faktiskt bli). Programmet har hur som 4 huvudområden:

• Konstruktion
• Produktion
• Energi och miljö
• Management

Det fina med Maskinteknik är nämligen bredden. Vare sig du är en Byggare Bob-typ eller en projektledarbegåvning finns det något att hämta hos oss. Dessutom erbjuder vi hela 12 Masterprogram (flest på KTH!).

Ska vi snacka intagning så ligger Maskin relativt högt men inte astronomiskt högt. Hösten 2010 låg vi på 19,0/22,5 efter andra antagningen och vi erbjuder då 120 platser (se inforuta till höger). Behörigheten är, precis som på alla andra program, precis ändrad och innefattar nu även Matematik E förutom Fysik B och Kemi A. Personligen kan jag dock inte påstå att Matematik E gör någon enorm skillnad då jag själv klarat mig bra hittills utan den, men men.

Läser man på KTHs sida om arbetsmarknaden för Maskiningenjörer framgår det att den är otypisk, d.v.s. vi kan jobba med allt. Spexigt huh? Men eftersom det på denna punkt krävs att KTH skärper sig och specificerar lite så hittar vi i alla fall ämnesområden som konstruktion, produktion, energi och miljö, samt management. Vidare får vi veta att Maskiningenjörer kan arbeta i både små och stora företag och att vanliga karriärvägar är teknisk expert, produktutvecklare, konstruktör, projektledare, marknadsförare, utbildare, forskare och teknisk konsult. Allt det där låter riktigt spännande om du frågar mig!

När det kommer till upplägget är det ganska likt övriga program på KTH med några undantag. Första året går i matematikens tecken (hela kursupplägget hittar du här). Ett år på KTH består av 60 högskolepoäng varav 22,5 första året utgörs av just matematik. Du läser Linjär Algebra, Analys i en variabel och Analys i flera variabler (på KTH-tugg: Linj.alg, Envarre och Flervarre). Detta kompletteras sedan med Numeriska metoder (lättare programmering), Fysik, Mekanik I samt den programspecifika kursen Maskinteknik.

Det brukar sägas att tar du dig igenom första året blir du kvar och jag är benägen att hålla med. Tempot är bland det högsta du kommer att utsättas för (vad jag kan avgöra hittills iaf) och problemet ligger mer i din ovana att plugga KTH-stajl än i att kurserna är onödigt svåra.

År två börjar det roliga, som jag nu har nöjet att befinna mig mitt uppe i (kursupplägg och beskrivningar här). Det är nu du får användning för all den sablans matten du tuggade i dig år ett. Helt plötsligt har dubbelintegraler ett användningsområde och att kunna integrera blir livsviktigt. Vad jag tyvärr kunde sakna ibland var en konstant påminnelse om just detta i ettan, att allt vi lärde oss tjänade ett högre syfte. Att vi i tvåan skulle förstå vad vi skulle ha allt till. Hur som, nu säger i alla fall jag det till er. Ge inte upp i ettan och se till att ni lär er matten ordentligt för då blir tvåan både enklare och roligare! Vidare heter kurserna i tvåan saker som Mekanik II, Termodynamik, Elektroteknik, Maskinkomponenter, Differentialekvationer (roligaste mattekursen om du frågar mig!), Hållfasthetslära (coolaste och mest användbara kursen hittills!) och Produktion.

År tre har vi kommit in på Master-förberedande kurser och det är därför svårare att sammanfatta men gemensamma kurser är i alla fall Industriell Ekonomi, Konstruktion och Tillverkning. En personlig recension får ni i höst när jag hunnit prova det hela. Resten av poängen år tre är valfria och avgör vilken Master du sedan kommer att läsa år fyra och fem (för full lista av de olika Masterprogrammen klicka här). Just nu funderar jag på Hållbar energiteknik eller Fordonsteknik (läs mer här och här). Som tur är har vi mässdagar i vår när vi får tillfälle att besöka respektive institution och prata med teknologer och föreläsare, ska bli spännande!

Sådär ja, nu har ni förhoppningsvis fått en schyst övergripande idé om vad Maskinteknik är i väntan på mer personliga porträtt i kategorin Maskinprofiler. Håll till godo!

Filmjölkslimpa á la Kim

Inspirerad av Carros morotskaka kände jag genast lusten att dela med mig av mitt allra bästa brödrecept. För det är nämligen så att när man pluggar långa dagar är A och O att äta ordentligt! Så mitt bästa tips är bra matlådor och ordentliga mellanmål, gärna en skiva underbart gott hembakat bröd med avokado eller ägg och kaviar.

Men det allra bästa är att nämnda bröd är sanslöst enkelt att baka, du kan vara en fullständig nybörjare och ändå klara detta, jag lovar! Inget knådande, ingen jäsning, inget krångel!

Filmjölkslimpa á la Kim
2.5 dl grahamsmjöl
3 dl dinkelmjöl
2 dl vetekross
1 dl fiberhavregryn
1 dl linfrön

1.5 tsk salt
1.5 tsk bakpulver
1.5 tsk bikarbonat
2 tsk brödkryddor

4.5 dl filmjölk
1 dl mörk sirap
1 dl hasselnötter
1 dl russin

Blanda filmjölk, sirap, hackade hasselnötter och russin i en bunke. I en annan bunke blandar du grahamsmjöl, dinkelmjöl, vetekross, fiberhavregryn, linfrö, salt, brödkryddor, bakpulver och bikarbonat. Rör sedan ned mjölblandningen i första bunken. Blanda ordentligt. Häll smeten i smörad och bröad form. Grädda ca 50 min på 200 grader i nedre delen av ugnen. Klart!

Vikten av att begära rätt ingångslön!

Ingenjören publicerade idag en intressant artikel om vikten av att, som både tjej och kille, begära rätt ingångslön då denna sedan påverkar hela din löneutveckling. Som exempel har det intervjuat Emma Lindgren, civilingenjör inom produkt- och processutveckling, som är mycket nöjd med sin lön trots att den i hennes fall inte matchar den rekommenderade ingångslönen (huruvida detta är könsbetingat eller har med individen eller utbildningen att göra låter jag vara osagt då det är mycket svårt att avgöra i ett enskilt fall).

Hur som, de rekommenderade ingångslönerna 2011 för civil- och högskoleingenjör ligger på 28 900 resp 26 600 kr. Inte helt fel efter 3 eller 5 års slit!

Det svåra gymnasievalet

Parallellt med att många gymnasister går ut 3an och söker sig till högskolan ska lika många eller ännu fler niondeklassare försöka göra ett smart gymnasieval. I DN rapporterar idag Svenskt Näringslivs Stefan Holm om den fullständiga brist på vettigt beslutsunderlag som råder. Det saknas bl.a. tydliga arbetsmarknadsprognoser för de olika programmen, statistik över vilka linjer som oftast leder till vidare studier samt tydliga jämförelser skolorna emellan. För att avhjälpa detta har Svenskt Näringsliv i samarbete med SCB skapat sajten Gymnasiekvalitet.se. Här återfinns mycket av den informationen som efterfrågas men inte all.

Så, alla niondeklassare, ta er en rejäl funderare på vad ni tycker är allra roligast och ta sedan hjälp av Gymnasiekvalitet.se för att göra ett så smart val som möjligt! Och tjejer, våga ta en ordentlig titt på NV-programmet, för ni kan, jag vet!