Studentens guide till utlandsstudier

Tänkte att det var dags att vi gjorde en djupdykning i allt vad utlandsstudier på KTH kan innebära. Vi börjar med den första och mest självklara frågan…

När får du åka?
Du får åka redan i 3:an men det är viktigt att vara medveten om att 3:an fortfarande innehåller många obligatoriska kurser och att det därför är extra viktigt att se till att du verkligen läser rätt kurser utomlands och även att universitetet du valt erbjuder de kurserna. Just den här biten är respektive programs studievägledare suverän på att hjälpa till med, så ett tips är att kolla upp alla de här sakerna innan du söker så slipper du obehagliga överraskningar senare.

Vart kan du åka?
Fördelen med att plugga på ett så stort och väletablerat universitet som KTH är att det redan finns utbyteskontrakt med flertalet europeiska och utomeuropeiska partneruniversitet, du behöver alltså inte göra jobbet själv. Idén är ju att du flyger dit och en av deras elever kommer hit, således slipper du betala så kallade tuition fees (i Australien uppgår de till ca 90 000kr för ett år – galet!). För tillfället har KTH avtal med 270 olika universitet belägna i bl.a. Tyskland, Spanien, Australien, USA, Indien och Sydafrika (hela listan hittar du här).

Vilka är kraven för att få åka?
Riktlinjerna för detta är lite suddiga för tillfället och kan diffa från sektion till sektion men generellt gäller minst 3,5 i snittbetyg, alltså D, och att du ligger i fas med dina studier (du bör inte släpa mer än någon enstaka kurs från 1:an och 2:an).

Hur länge kan du vara borta?
Det varierar. Vissa skolor erbjuder bara utbytesterminer, t.ex. University of Sydney och University of Singapore medan många europeiska universitet erbjuder hela läsår. Kolla med din studievägledare och koordinator för utlandsstudier på din sektion!

Hur svårt är det att få en plats?
Du har säkert redan gissat dig till att konkurrensen om vissa platser är stenhård och jag måste tyvärr bekräfta det påståendet. Även på ett så stort universitet som KTH är platserna begränsade och konkurrensen om plats på vissa universitet trissas upp. Tyvärr är KTH riktigt dåliga på att vara raka med detta på sin hemsida och ingenstans går det att hitta snittbetyg för olika universitet, något jag flertalet gånger påpekat för ansvariga! Så vad ni får av mig nu är lite gränser mellan tummen och pekfingret.

De populäraste platserna är, som du säkert redan gissat, på de engelskspråkiga universiteten i Australien, USA, Sydafrika och Singapore (platser i Storbritannien erbjuds bara vissa sektioner enligt information på senaste utlandsstudiesträffen). För att ha en sportslig chans att knipa en plats på dessa heta universitet är det en god idé att satsa på ett snittbetyg över 4 gärna närmre 4,5. Du bör alltså snitta på C och krydda med lite A och B. Notera alltså att det inte bara är A-barn som kommer iväg till sol, surfing och bad – good news!

De europeiska universiteten är lite lättare att komma in på men även där kan vissa platser skjuta i höjden popularitetsmässigt. Här är Frankrike och Spanien är ofta poppis eftersom många läst franska och spanska tidigare. Viktigt att komma ihåg dock med de europeiska universiteten är att de inte alltid erbjuder alla Masterkurser på engelska, något jag tycker är super för då blir du verkligen trespråkig, men det är ju självklart en extra utmaning och återigen något du bör prata igenom ordentligt med din studievägledare. Bonus är dock att KTH erbjuder förberedande språkkurser för utlandsstudier både under terminerna och sommaren – sjukt bra tips! Snittbetyg ligger mellan 3,5 och 4, har inga specifika exempel tyvärr.

Hur räknar du ut ditt snittbetyg?
Med följande formel:

Har du alltså failat en kurs måste du ändå räkna med poängen i nämnaren men eftersom du har F i kursen får du inga poäng i täljaren då F=0. Nedan återfinns hur bokstavsbetygen översätts till siffror:
A=5
B=4,5
C=4
D=3,5
E=3

När söker du?
Ansökan öppnar i december varje år och stänger i januari. Oavsett om du söker en hösttermin, vårtermin eller ett helt läsår utomlands söker alla samma period. Värt att notera är att vårantagningen generellt har lite lägre antagningsgränser än hösten.

Vad ska stå med i ansökan?
1. Ett motivationsbrev på engelska riktat till universitetet som du prioriterar i första hand
2. Ett CV på engelska
3. Ett foto i passtorlek (ca 3,5×4,5 centimeter) (ej inskannat!)

Vilka stipendier kan du söka?
Fördelen med att go european är Erasmus som erbjuder fenomenala stipendier (200-500 euro/månad under hela studietiden beroende på antalet sökande) men även ni med siktet inställt på utomeuropeiska mål kan söka ett gäng stipendier, hela listan hittar ni här. Hur lätt det är att få ett stipendium vet jag faktiskt inte men jag vet flera som sökt och fått, så mitt råd är att sök sök sök!

Jo förresten, gå med i Sveriges Ingenjörer tidigt, för alla som varit medlemmar minst 1 år när de åker utomlands har rätt att söka stipendium hos dem oxå!

Sådär ja, nu har ni förhoppningsvis en schyst idé om vad utlandsstudier på KTH kan innebära. Saknas något? Lämna en kommentar så kompletterar jag inlägget!